Ok då sitter jag här nu och hade stora förväntningar på att vädret skulle vara detsamma som i går, dvs strålande sol och verklig vårvärme. Men så blev det inte utan vädret är alldeles grått och trist och faktiskt ganska kallt...

Och jag som på något sätt måste ta mig till stan och hämta min bil som jag ställde på en gata som jag absolut inte kommer ihåg namnet på, tur då att jag skrev upp det på en lapp och la såå säkert i min jackficka, det är ju bara det att lapphelvetet är BORTA!

Ja ja.. jag vet ju att jag var nånstans runt fridhemsplan och har väl ett någerlunda hum om vart jag ställde bilen.

Gårdagen avslutades hos en kompis till mig, Rosie med god mat och mycke dricka och ett otroligt trevligt sällskap! Så tack Rosie för en mycket trevlig kväll som i dag tyvärr gör att jag är lite trött i ögat, men det var det värt! Hoppas du och din käraste får det underbart på Mallis *mutter* Ja jag e då inte ett dugg avundsjuk *ler*!!

Då kommer vi till kapitlet som handlar om kärlek och killar!!

Varför varför ska det vara såå svårt!

Och varför ska jag råka vara tillsammans med en kille som tyvärr är lika envis som jag *älskling..se nu att jag typ erkänner att jag med är envis*

Som dessutom är pilot och avundsvärt skitsnygg med korallblå ögon - eller som jag brukar säga "himmelsblå" som hela dagarna omges med otroligt vackra tjejer/kvinnor, ja sen är han ju charmig som få med göteborgsdialekt - det e gött det!! Kan man annat än att smälta?

I vilket fall som helst, har vi ju olika åsikter om saker och ting. Och jag är av den åsikten att är man ett par och har varit det ett tag och den ena partnen ska bort på tex inflyttningsfest eller födelsedagsfest eller dyl är det för mig en självklarhet att man bjuder med sin partner eller om jag ska bort frågar jag alltid om min käraste vill följa med. Självklart om han eller jag ska göra något med sina tjej/kill kompisar tar man ju inte med sig sin kill/flickvän, och det ÄR viktigt att man kan göra saker ifrån varandra, men även att man kan ta med sig sin kille eller tjej till sina egna vänner med..

Så nu är vi i en gråzon då jag tycker att jag har mer rätt *sådesååå*

Nog om det!!

Och mina kära bästa Arlanda vänner - finns inga bättre än ni i hela världen!! Och vad jag har försummat er! Såg alla korten ni hade tagit hemma hos Ani, eller stora Ani som vi brukar säga, och insåg att jag saknar er förfärligt mycket och vill inte förlora er för något i världen!! Saknar er otroligt mycket och hoppas att ni inte glömmer bort mig, trotts att jag inte längre jobbar med er!

Utan er hade jag inte klarat av mina jobbigaste perioder i mitt liv!

Så..Nu ska jag ut och jaga en förmodligen p-bötad bil någonstans i stan!!

Kramis